Historien om coaching
Coachningsverktyg
Inom coachningspraktiken, både chefscoachning och övrig coachning, används olika verktyg.
Nedan följer några exempel på verktyg som coacher kan använda sig av:
GROW-modellen. Gyllensten et al. (2011) beskriver GROW-modellen som en
problemlösningsmodell som syftar till att identifiera de beteenden hos klienten som kan hjälpa
klienten att nå sina mål med coachningen. Förkortningen GROW står på engelska för Goals,
Reality, Options och Wrap-up. Klientens handlingsalternativ framtages genom att de uppsatta
målen ställs mot vad som är möjligt att genomföra i verkligheten.
PRACTICE-modellen. PRACTICE-modellen är lösningsfokuserad och innehåller
problem- och målformulering samt diskussioner mellan coach och klient kring alternativa
lösningar och lösningarnas konsekvenser (Gyllensten et al., 2011). De alternativa beteendena
prövas av klienten. Förkortningen PRACTICE står för de olika stegen i modellen, vilka på
engelska är: Problem identification, Realistic relevant goals developed, Alternative solutions
generated, Consider the consequences, Target most feasible solutions, Implementation of,
Chosen solutions, och Evaluation.Norrköping
Olika typer av frågor. Gjerde (2004) nämner olika typer av frågor som en coach kan
använda sig av, t.ex. hypotetiska frågor, undantagsfrågor, kunskapsfrågor eller effektfulla
frågor. Samtliga av dessa är vanligt förekommande inom lösningsfokuserad coachning (se
Coachningsinriktningar). Genom hypotetiska frågor ber coachen klienten att föreställa sig en
framtid där målen är uppnådda och problemen är lösta. Undantagsfrågor syftar till att försöka
finna situationer där problemet inte existerar eller bara existerar till viss del. Med
kunskapsfrågor skapar coachen optimism genom att få klienten att upptäcka sina starka sidor
och kvaliteter. Effektfulla frågor öppnar för möjligheter, alternativa handlingar och inre
reflektion (Gjerde, 2004). Inom kognitiv och beteendeinriktad coachning (se
Coachningsinriktningar) är sokratiska frågor av stor vikt; inte minst för att skapa en allians
mellan coach och klient (Gyllensten et al., 2011). Sokratiska frågor bygger på att klienten
själv har svaren och lösningarna på sina problem. Genom att coachen använder sig av
sokratisk samtalsteknik med öppna och neutrala frågor kommer klienten till insikt om sina
värderingar (Gjerde, 2004). De sokratiska frågorna bör vara kortfattade, tydliga,
meningsfulla, konstruktiva, fokuserade och varsamma (Gyllensten et al., 2011).
Femfaktormodellen. Gyllensten et al. (2011) beskriver femfaktormodellen som
grunden till kognitiv och beteendeinriktad coachning (se Coachningsinriktningar). Klientens
problem undersöks utifrån fem faktorer: kognitioner, emotioner, kroppsförnimmelser,
Vägledning
beteende samt omgivning och kultur. Faktorerna samspelar med och påverkar varandra
ständigt. Genom att analysera faktorernas växelverkan i de situationer som klienten upplever
som problemfyllda ges klienten en större överblick och djupare förståelse för sig själv i dessa
situationer. För att komma åt faktorerna kan coachen till exempel använda sig av sokratiska
frågor (se Olika typer av frågor).
Rollspel. Rollspel kan enligt Gyllensten et al. (2011) bidra till att kartlägga tankar och
föreställningar som klienten har i sociala sammanhang. Tillsammans spelar coachen och
klienten upp en situation som klienten upplever som problematisk. Känslomässigt laddade
tankar fångas upp efterhand.
Beteendeexperiment. Beteendeexperiment är ett verktyg med inspiration från
beteendeinriktad psykoterapi (Gyllensten et al., 2011). Klienten får i verkligheten testa
strategier som utformats tillsammans med coachen.
Beteendeanalys. Beteendeanalys används främst vid ledarskapsutveckling med OBM,
Organizational Behavior Management (Andersson & Klintrot, 2009). Beteendeanalys kan
också vara användbart vid andra typer av coachning. Genom att kartlägga en individs över-
och underskottsbeteenden, samt vilka konsekvenser dessa får, ringas styrkor och svagheter
hos klienten in och tillsammans med coachen kan alternativa beteenden och lösningar
utforskas. Verktyget är vanligt vid kognitiv och beteendeinriktad coachning (se
Coachningsinriktningar) (Gyllensten et al., 2011).
http://nlcoach.se/
Inom coachningspraktiken, både chefscoachning och övrig coachning, används olika verktyg.
Nedan följer några exempel på verktyg som coacher kan använda sig av:
GROW-modellen. Gyllensten et al. (2011) beskriver GROW-modellen som en
problemlösningsmodell som syftar till att identifiera de beteenden hos klienten som kan hjälpa
klienten att nå sina mål med coachningen. Förkortningen GROW står på engelska för Goals,
Reality, Options och Wrap-up. Klientens handlingsalternativ framtages genom att de uppsatta
målen ställs mot vad som är möjligt att genomföra i verkligheten.
PRACTICE-modellen. PRACTICE-modellen är lösningsfokuserad och innehåller
problem- och målformulering samt diskussioner mellan coach och klient kring alternativa
lösningar och lösningarnas konsekvenser (Gyllensten et al., 2011). De alternativa beteendena
prövas av klienten. Förkortningen PRACTICE står för de olika stegen i modellen, vilka på
engelska är: Problem identification, Realistic relevant goals developed, Alternative solutions
generated, Consider the consequences, Target most feasible solutions, Implementation of,
Chosen solutions, och Evaluation.Norrköping
Olika typer av frågor. Gjerde (2004) nämner olika typer av frågor som en coach kan
använda sig av, t.ex. hypotetiska frågor, undantagsfrågor, kunskapsfrågor eller effektfulla
frågor. Samtliga av dessa är vanligt förekommande inom lösningsfokuserad coachning (se
Coachningsinriktningar). Genom hypotetiska frågor ber coachen klienten att föreställa sig en
framtid där målen är uppnådda och problemen är lösta. Undantagsfrågor syftar till att försöka
finna situationer där problemet inte existerar eller bara existerar till viss del. Med
kunskapsfrågor skapar coachen optimism genom att få klienten att upptäcka sina starka sidor
och kvaliteter. Effektfulla frågor öppnar för möjligheter, alternativa handlingar och inre
reflektion (Gjerde, 2004). Inom kognitiv och beteendeinriktad coachning (se
Coachningsinriktningar) är sokratiska frågor av stor vikt; inte minst för att skapa en allians
mellan coach och klient (Gyllensten et al., 2011). Sokratiska frågor bygger på att klienten
själv har svaren och lösningarna på sina problem. Genom att coachen använder sig av
sokratisk samtalsteknik med öppna och neutrala frågor kommer klienten till insikt om sina
värderingar (Gjerde, 2004). De sokratiska frågorna bör vara kortfattade, tydliga,
meningsfulla, konstruktiva, fokuserade och varsamma (Gyllensten et al., 2011).
Femfaktormodellen. Gyllensten et al. (2011) beskriver femfaktormodellen som
grunden till kognitiv och beteendeinriktad coachning (se Coachningsinriktningar). Klientens
problem undersöks utifrån fem faktorer: kognitioner, emotioner, kroppsförnimmelser,
Vägledning
beteende samt omgivning och kultur. Faktorerna samspelar med och påverkar varandra
ständigt. Genom att analysera faktorernas växelverkan i de situationer som klienten upplever
som problemfyllda ges klienten en större överblick och djupare förståelse för sig själv i dessa
situationer. För att komma åt faktorerna kan coachen till exempel använda sig av sokratiska
frågor (se Olika typer av frågor).
Rollspel. Rollspel kan enligt Gyllensten et al. (2011) bidra till att kartlägga tankar och
föreställningar som klienten har i sociala sammanhang. Tillsammans spelar coachen och
klienten upp en situation som klienten upplever som problematisk. Känslomässigt laddade
tankar fångas upp efterhand.
Beteendeexperiment. Beteendeexperiment är ett verktyg med inspiration från
beteendeinriktad psykoterapi (Gyllensten et al., 2011). Klienten får i verkligheten testa
strategier som utformats tillsammans med coachen.
Beteendeanalys. Beteendeanalys används främst vid ledarskapsutveckling med OBM,
Organizational Behavior Management (Andersson & Klintrot, 2009). Beteendeanalys kan
också vara användbart vid andra typer av coachning. Genom att kartlägga en individs över-
och underskottsbeteenden, samt vilka konsekvenser dessa får, ringas styrkor och svagheter
hos klienten in och tillsammans med coachen kan alternativa beteenden och lösningar
utforskas. Verktyget är vanligt vid kognitiv och beteendeinriktad coachning (se
Coachningsinriktningar) (Gyllensten et al., 2011).
http://nlcoach.se/